Tjohoo!

Jag vågar inte säga så mycket, men just nu ser det hyfsat lovande ut med lägenheten! Hoppas, hoppas, hoppas att det går som vi vill! Så nära!

Jag har försökt tillbringa kvällen med en ridtur på hästen, men det gick inte så snabbt. Mycket telefonsamtal och annat. Men en liten tur fick jag till i alla fall. Och just nu känns det så otroligt bra, jag börjar komma igång mycket bättre än på länge.

Och idag visade några vänner att dom verkligen ställer upp och står bakom mig och det värmer ända in i själen! När allting kändes tungt och otacksamt så fanns dom där. På riktigt. Inte för att det inte hänt förut, jag har så himla många underbara vänner, men det var verkligen precis vad jag behövde just nu. Tack!

Och med all denna positivitet ska jag krypa ner i sängen och hoppas att turen håller i sig åtminstone en dag till. Please?! :o)

Kram på er!